Ungefär 0,0000075%. Så stor är chansen för det som hände idag. Åtminstone enligt mina beräkningar.

Förra Valborg gick dörren i K-korridoren i baklås. Exakt ett år senare gick dörren i K-korridoren i baklås igen. Att en dörr går i baklås händer enligt låssmeden som släppte ut oss på sin höjd var tionde år. I teorin. Men det var en osannolik dag idag.

Det som också hände i den osannolika K-korridoren var att strömmen gick och att en snubbe i grön jacka snodde ett par skor från en cynisk & småsur ung herre.

Forsränningen var väldigt rolig, men jag har en helt annan definition av kyla nu. Har aldrig varit så in i benmärgen kall som idag. Samtidigt vill jag ge veckans ris till Forskå. De har under veckan varit ostrukturerade, otydliga, otillgängliga och helt värdelösa på att kommunicera med oss rännare.

En dusch gav livet tillbaka och av bar det till fortsättningen av dagen. Men särskilt pigg blev man inte, trots PK. Forsen tog all must. Trivdes bäst uppkrupen i K-fåtöljen.

Jag har bra vänner. Riktigt bra. Det är inte alla som har det. En del har vänner i grön jacka.

Vad tänker du när du hör ordet “sug”? Flickorna som stod för dekorationen på gasken igår hade i alla fall sina associationer klara. De penisformade sugrören blev ett självklart samtalsämne, och det var egentligen ganska bra tror jag. Blev lite av en isbrytare. Och det är ganska roligt att prata om moderatsnoppar. Inte PK, men kul.

Gårdagen var lyckad. Tre bra föreläsningar, en grym gask och mycket kärlek. Kanske inte helt hundra att hålla tal under efterrätten dock. Speciellt inte som Sam skickade extrasnapsar till mig.

“Andreas, hur är det med dig egentligen?”
– E, direkt efter mitt tal.

“Jag gillar sossepenisar!”
– En av mina bordsdamer.

“Jag ska inte dricka alkohol mer. Inte mindre heller.”
– T

Kårvalet är avgjort. Jag är rasande, och var är Kaffekungens kompanjon när man behöver avreagera sig?

Det löste sig med kaffet.

VSF fick flest röster i valet, 405 stycken. Det är knappt 1,3% av de röstberättigade studenterna. Min gissning är att VSF kommer att bilda kårstyrelse med S-studenter och Piratpartiet. Tillsammans har de tre partierna fått 1084 röster i valet. Det betyder att 3,4% av studenterna står bakom de som kommer att föra 100% av studenternas talan. Det betyder att vi har ett system som inte fungerar för fem öre. Eller också betyder det att vi har 92,9% idiotiska studenter. Ja, fler egentligen. En del röstade ju galet också.

Nordia tog en viktig seger i derbyt mot EIS idag. Jag kunde tyvärr inte se matchen. Jag var fullt upptagen med att testa jättetajta kläder.

Dntel är Jimmy Tamborellos soloprojekt. Och det är bra. På Roll On gästar Jenny Lewis. Då blir det bra.

Nästa del av FN:s klimatrapport har läckt ut. Där hävdas det att det är fullt möjligt att avvärja klimathotet. Det som krävs är att man snabbt och effektivt går ifrån olja- och kolbaserad energi till förmån för vind-, vatten-, sol- och inte minst kärnkraft. Jag undrar hur miljövänstern med någon trovärdighet ska kunna klänga fast vid sitt benhårda kärnkraftsmotstånd. Det rationella är, och det börjar åtminstone Alliansen att inse, att satsa på moderna, effektiva och säkra kärnkraftverk. Sverige bör inte bara säkra sitt eget energibehov, utan även satsa på att exportera el till länder i vårt närområde som i nuläget är beroende av olja och kol. Sådana änder finns det gott om runt Östersjön.

I Metro Teknik hävdar någon krönikör att vi kommer att hamna i något slags ett-och-ett-halvt-liv, mellan Second Life och den “verkliga” världen. Som om det skulle vara något nytt. Det är många år sedan jag, och många andra i min generation, började skaffa ett virtuellt kontaktnät, kontakter som man ofta träffade IRL också. En vän har nyligen förlovat sig med en tjej som han lärde känna framför skärmen. Ett typiskt 1.5-förhållande.

Det är dock viktigt att se skillnaderna som finns mellan olika mötesplatser på nätet. I Second Life skapar man en helt ny person, som egentligen inte behöver ha något att göra med den reella personen som sitter framför tangentbordet och styr. De mer “klassiska” mötesplatserna, helgon, lunarstorm etc, bygger på att man är sig själv, genom ett ‘nick’, ett smeknamn. Detta gör att man skapar en skev bild av sitt IRL-jag, man kan lägga till, ta bort, och modifiera sig själv som man önskar.

Facebook, som just nu upplever en riktig boom i Sverige, inte minst inom studentvärlden, har en något mer verklighetsnära approach. Man är sig själv, namn, hemort, utbildning och mycket annat är autentiskt. En stor del av Facebook är dess fotoalbum. Det är lätt att lägga upp foton och visa vilka personer som är med på bilden. Man interagerar framförallt med människor som man redan känner IRL. Istället för att skapa ett nytt jag blir det en kommunikationscentral i det verkliga jagets liv. Det är därför jag gillar facebook.

Snart är det SUG. Det är faktiskt bara dryga 23 timmar kvar tills vi är inne på SUG-dygnet. Promises promises och Manic Circus på scen alltså. Promises promises – Your ways är därför dagens låt.

Heroes är den mest spännande serien just nu. Idag kom ett nytt avsnitt efter ett par månaders uppehåll. Bra avkoppling efter träningen. Jag är ju en seriejunkie av stora mått.

Malmström tackar nej, vilket borde innebära att dörren står vidöppen för Björklund. Det kan bli bra. Helst skulle jag vilja se att nästa valrörelse hamnar om skolan, förutom det självskrivna fokuset på integrationsfrågor. Jag tror att folkpartiet har alla möjligheter att profilera sig med vettiga idéer på båda områdena. Men de kan också klanta bort hela skiten.

Man blir rätt spak av att bygga hela dagarna. Inga problem att somna utan vaggvisa om kvällarna. Det spelas bra musik på byggplatsen. Death Cab, Isolation Years, Timo Räisänen etc. Har inte hört Keane än dock. Skulle gärna göra det. Gillar verkligen Under the iron sea.

Nu när vi är inne i slutet av kårvalet kände jag att det var dags att posta min eminenta guide till kårvalet igen, för de stackare som inte har bestämt sig än.

VSF
Kommunister som prioriterar HBTQ-kompetens hos studenthälsan och "att kvinnor ska våga ta plats" före studiebevakning och utbildningskvalitet, är emot betyg och vill ha genusperspektiv på mattekurser.
För dig som: Är H, B, T eller Q och har dåliga erfarenheter av Studenthälsan samtidigt som du inte har något behov av en bra utbildning.

S-studenter
Förespråkar kvotering, men ogillar betyg. Prioriterar utbildningsfrågor högre än VSF. Har under sin tid i kårstyrelsen inte gjort någon glad, mer än VSF.
För dig som: Är socialist och ogillar att få betyg. Även för dig som tycker att etnicitet och kön ska gå före kunskaper vid antagning.

Gröna studenter
Ungefär som S-studenter, fast mer trädkramare.
För dig som: Tycker att grönt är en snyggare färg än röd, men annars skulle rösta på S-studenter.

UUS
Pratar vackert, men har de senaste åren endast agerat medlöpare åt VSF och S. Har inga principer.
För dig som: Gillar att bli besviken.

Piratpartiet
Saknar helt verklighetsförankring och idéer som rör något annat än datorer. Samarbetar gärna med VSF.
För dig som: Är anarkist och inte bryr dig om din eller andras utbildning.

Halvera.nu
Vill avveckla större delen av kåren. Gillar studiebevakning, men har ganska få åsikter. Har varit aktiva i opposition. Vill avveckla åsiktsprogrammet.
För dig som: Inte tycker att kåren ska tycka något. Även för dig vars ekonomi raseras av kåravgiften.

Borgerliga studenter
Vill införa avgifter för internationella studenter. För ECTS-betyg och ett uttåg ur SFS. Ett oprövat kort, som antagligen kommer att samarbeta med halvera.nu.
För dig som: Gillar betyg och vågar ta chansen.

Gotiska förbundet & NSDAP
Skämtpartier som inte vill komma in i kårfullmäktige och som inte kommer att göra något om de skulle komma in.
För dig som: Hatar.

Leijonborg avgår. Äntligen. Jag ser mig som liberal i grunden och det har varit plågsamt att se det svenska parti som påstår sig stå för liberala värderingar misskötas så som det har gjorts. Jag hoppas att det blir en stark ledare som styr partiet hårt och i rätt riktning. Ett liberalt parti ska exempelvis inte propagera för kvotering av föräldrapenningen, skälla ut samarbetspartier helt obefogat eller på andra sätt gå emot den liberala principen: Att folk ska få möjlighet att skapa sin egen framtid. Frågan är vem den personen är. Det kan vara Björklund, det kan vara Malmström. Klart är att jag emigrerar om det blir Ullenhag. Men så korkade är de inte.

Jag bor i Uppsala. Nu ska jag finnas i Östra Aros på Bloggkartan också. Jag vill ju synas. Folk brukar tro att jag skämtar när jag berättar att Uppsala hätte Östra Aros förut. Men det står på Wikipedia, så det måste vara sant.

Jag ska fixa en bättre bild till bloggen. Jag lovar.

Roskildebiljetten är bokad. QotSA, RHCP, In Flames, Cult of Luna, Whitest boy alive, Tunng,  Arctic Monkeys med många flera. Gött!

Fläskkvartetten – Leave a light feat. Anna Ternheim är en väldigt trevlig snutt om man gillar Annas röst, vilket jag gör.

Nu, efter att ha spelat på två planer ett tag, har jag bytt hit till blogsome. Äldre inlägg än de som finns här går att hitta på eldh.blogspot.com om man skulle vilja titta på dem. Anledningen till bytet är att blogsome erbjuder en bättre programvara, som bygger på det välbeprövade WordPress. Detta gör dels att jag får det lättare när jag ska underhålla bloggen, samtidigt som jag kan styra innehållet mycket bättre. Nu fungerar till exempel kommentarsidorna bra, till skillnad mot på blogger.

Det mesta ser ut ungefär som det har gjort tidigare, men det kommer att ske små förändringar efterhand. Sidan är testad i Firefox och Safari, och jag skiter fullständigt i hur den ser ut i Internet Explorer. Folk som använder Explorer är inte så vassa ändå.

Välkomna hit! 

Efter förra helgens sommarvärme kom torsdagen som en lätt chock. Tio minuter innan jag skulle ta mig ut och bege mig mot träningen stod haglet som spön i backen och det åskade frenetiskt. Efter en kall och blöt träning tog vi oss hem genom ett massivt snöoväder. Jag förbannade i tysthet alla miljöbilar och knöt näven i fickan.

En intressant fråga har aktualiserats i och med att Bildts blogg har blivit polisanmäld för hets mot folkgrupp. Det handlar alltså inte om någon som Bildt har skrivit, utan för det som någon rasistidiot har skrivit i en kommentar. Hela grejen är ju ganska absurd egentligen. Att det finns rasister i världen är ingen nyhet. Det är som att hacka på kommunen för att de äger ett elskåp som NSF har satt upp en affisch på. Bildt gör oss intressserade väljare en tjänst genom att berätta vad hans jobb som utrikesminister går ut på. Han är i det avseendet ett föredöme. På andra sätt är han det inte.

Imorgon ska vi börja bygga vår flotte. Det kan bli hur bra som helst. Jag ska ta på mig snickarbrallorna och se glad ut i alla fall. Sol Till Sverige startar som flotte nummer 13 i forsränningen. Jag har fått samma nummer på tröjan i Laik. Vi torskade seriepremiären idag. Vi spelade riktigt uselt. Trots det kan jag inte peka på vad som gick fel.

Ljungberg är skadad igen. Undrar om det finns nånstans där man kan spela på hur många matcher han hinner spela innan han går sönder nästa gång. Jag skulle ju inte spela på mer än en match om jag inte fick typ 20x pengarna.

Kollade på 1200 miljarder idag. Den gav många skratt och en besk eftersmak. Men det kunde ju vara värre.

Feist är ett ganska trevligt band. Mushaboom är en av deras bättre låtar, som blev ännu roligare när Postal Service lekte med den. Jag längtar efter nya Postal Serviceskivan.

Jag kokade en liter kaffe ikväll, strax innan klockan nio. Sedan satte jag mig vid köksbordet med Lars Magnussons Den tredje industriella revolutionen framför mig och en välfylld kaffekopp i handen. Annars tror jag att den boken är lösningen på all världens sömnproblem. Den skulle nog till och med kunna användas istället för narkosgaser.

Jag och gubben diskuterade Lionel Messi i omklädningsrummet idag. Jag hävdade att han att han redan är bättre än Maradona var, men han hävdade att inte dominerade lika mycket som Maradona gjorde under sina bästa år. Messi passade under kvällens cupmatch mot Getafe på att göra ett mål som får Maradonas berömda dribblingsräd mot England i VM 86 att blekna i jämförelse. Jag har bara sett det en gång (TV4sporten tyckte inte att det var värt en repris, SVT visade det inte ens), men min gissning är att kampen om årets mål blir ett så kallat "One Horse Race".

En annan detalj som inte hanns med mellan SVT-sportens hästreportage och NHL-highlights var att Ukraina och Polen kommer att anordna EM 2012, en riktig skräll. För övrigt kommer VM 2014 att hållas i Brasilien, då alla andra sökande har dragit tillbaka sina kandidaturer.

Byggnads riktar sina strejker mot ett enskilt företag (PEAB), ett företag där alla anställda har över 27 000 i månaden i lön. Det i sig är ganska tveksamt, men det är inte det enda som är ruttet. Detta är alltså en sektor där ytterst få har någon högre utbildning och alltså inga studielån att betala tillbaka. Jämför med sjuksköterskor, som måste plugga tre år på högskola och efter det tjänar runt 20 000 i månaden. Kraven då? Ja, bland annat kräver man att medlemmarna inte ska ha rätt att själva förhandla med sin arbetsgivare. Dessutom kräver de kompensation för att de inte längre kan ta ut granskningsarvoden eftersom dessa strider mot de mänskliga rättigheterna. Så ser det ut när solidariteten sträcker sig till nästippen men inte längre, när makten har blivit ett självändamål.

Weird Al Yankovic är i vissa stunder genialisk, som i White & Nerdy och inte minst You’re Pitiful, som på grund av James Blunts bittra skivbolag inte fick vara med på Straight Outta Lynwood och därför finns att ladda ner på Myspace.

Den nya budgeten är orättvis. Det är åtminstone sossarna överens om, och jag är böjd att hålla med dem, åtminstone med den definition av rättvisa som är standard i ett Sverige som länge tumlat runt i den röda tvättmaskinen. Här är det rättvist om alla får samma sak, men orättvist om man får betalt efter hur mycket man gör. Här är hjältarna de som personifierar Jantelagen, de som inte har något och inte planerar att skaffa något.

Min privata ekonomi gynnas inte det minsta av budgeten. Som student får man klara sig på det man har. Men jag klarar mig på det jag har. Jag blir inte rik, men jag bor, äter och lever.

Affären med den misslyckade socialchefen i Vetlanda tog en intressant vändning idag. Killen skötte inte sitt jobb, blev uppmärksammad och (med all rätta) starkt kritiserad. Han tycker uppenbarligen fortfarande att han kan sköta sitt jobb, eftersom han inte säger upp sig. Däremot kan han inte, i den situationen som han har försatt sig i, sköta sitt jobb. Vad väljer man då?

(A) Att säga upp sig. (B) Att ta tjänstledigt. (C) Att "bli sjuk".

Rätt svar är uppenbarligen©, åtminstone i landet där förlorarna är de största vinnarna, i landet där det felaktiga premieras och det rätta ignoreras.

 

Tänkte skriva att jag har blivit mer tveksam till att åka till USA och plugga efter dagens massaker, för det borde vara den normala reaktionen. Men jag tänkte efter en gång till och faktum är att jag är mer intresserad än någonsin att åka iväg. Jag vill se det samhälle som skapar sådana människor. Jag behöver perspektiv.

Kollade igenom hur de övriga lagen i div 5 västra har skött sig hittills i år och vilka nyförvärv de har hittat. IFK Uppsala ser ruggigt starka ut, med två bröder Hildonen och ytterligare ett gäng till synes starka tillskott. De har dock tappat målkungen Sebastian Palestro. Wattholma har imponerat på försäsongen och kan bli en stark utmanare. Annars tror jag att Danmark och Hagby kommer att vara med och slåss i toppen.

Helt utan chans tror jag inte att vi är heller. Två tunga förluster visserligen i Bylin och Fredriksson, men Boman och Årke är tillbaka från långtidsskador och ett gäng juniorer kommer att kunna göra mycket nytta i år. Mitt tips är att tabellen ser ut som följer när vi sammanfattar säsongen i slutet av september:

1. IFK Uppsala
2. Lagunda
3. Wattholma
4. Danmark
5. Hagby
6. Morgongåva
7. Tärnsjö
8. Fanna
9. Söderfors
10. Skyttorp
11. Harbo
12. Film

Så länge laddar jag inför SUG med att lyssna på Manic Circus – Crooky Village Song. Fan vad det ska bli kul.

Jag har laddat ner Parfymen. Eftersom jag gillade boken så pass mycket är jag lite osäker på om jag egentligen vill se filmen. Men nu ska jag göra det ändå. Jag har de senaste dagarna kollat på Babel och Blood diamond, två filmer som verkligen var värda tiden jag lade ned på dem.

Fotboll är en underbar fritidssysselsättning, men när det är match kvart över sex på den varmaste April-lördagen i mannaminne blir man nästan lite sur. Jag gjorde i alla fall mål, och vi vann matchen, även om det krävdes såväl förlängning som straffar innan vi kunde fälla avgörandet.

Om en knapp vecka är det seriepremiär. Det ska bli så kul. Mindre kul att vi har match 19.30 på midsommarafton. I Harbo. Det är bra jävla långt till Harbo.

DN:s ledare var bra idag. Jag hatar Byggnads. De är en protektionistisk, nationalistisk, maktmissbrukande och tyvärr statssanktionerad maffiaorganisation.

Madeleine Peyroux har gjort en cover på Between the bars. Den är med på coverskivan. Om någon dag ska jag posta hela låtlistan. Jag ska bara bli säker först.

Fan. Det här skulle vara en bra dag. Jag skulle baka. Men sanningen hann ikapp mig. Jag tappade sugen lite. Jag blev den där snubben som inte gör saker som han borde göra. Jag hatar att vara den snubben. Inte blev det något preklin heller.

Jag har gått igenom alla 6314 låtar i mitt bibliotek och kategoriserat 1410 av dem som covers. Av dessa ska jag välja ut 16-17 stycken som ska utgöra ena delen av mitt dubbelalbum med covers och orginal. Jag har redan gjort ett första utkast till låtlista. I morgon tror jag att jag kan hitta den färdiga låtlistan. Äntligen.

Det här är idé som har mognat i huvudet ganska länge, och många timmar har ägnats åt att lyssna på covers för att hitta de där guldkornen. Klart är i alla fall att första låten kommer att bli Imagine. Keane – Nothing in my way. En av många vackra låtar på Under the iron sea. Ett ljus i vardagens mörker kan man säga.

Jag började fundera lite. Det blir lätt så när man är ledig och inte har så mycket att göra. Jag funderade på vad jag vill med den här Internet-avkroken. Johan Esk strikes again. Sug på den här meningen:

"Och försvaret var utbytt och där bildade backlinjen nu ett skakigt frågetecken."

Förstår ni vad som menas? Inte jag heller. Frågan är om han bara är överarbetad eller om han bara är dålig. Jag tror på lite av varje, och jag tycker att det borde finnas någon vettig sportkrönikör där ute.

 

Till slut kom jag ändå fram till en del saker. Jag vill inte vara en horblogg, en blogg som bara försöker få mycket läsare, genom att länka till artiklar eller andra blogginlägg bara för att få läsare. Typ kulturbloggen. Jag vill skriva om sker som intresserar mig. Prio ett ska alltid vara att jag ska kunna läsa det här om ett år och tycka att det ger något. Om någon annan också vill läsa det så kan jag acceptera det. Men det är inte det som är poängen. Visst, det har inte alltid varit så, men det är det som är riktlinjen. Ibland blir det för introvert, ibland blir det horigt. Men överlag ska det vara sarkastiska, elaka, idiotiska, kanske lite roliga eller helt meningslösa textsnuttar som dominerar här.

Musiktipsen är ett kapitel för sig. Det är inget jag tror att någon är intresserad av, det är något jag skriver helt i eget intresse. Idag lyssnar jag på min blivande fru St. Vincents nya låt Now. Now. Hon är underbar.

Jag är lite av en listnörd. Därför blir jag glad när det dyker upp nya spännande listor, som Blenders försök att lista tidernas sämsta låtar. SvD:s nöjestyckare skriver om listan och pekar ut de "fel" som förekommer på den, typ att You’re beautiful och I wish I was a punkrocker inte är med. Zzz…

Allvarligt. Om tyckarna ska tycka så kan de väl i alla fall tycka något vettigt, tycker man. Men så är inte fallet. Johan Esk måste ha slagit något slags rekord idag, när han försökte krönikera AIK:s platta fall igår. Det finns inget samband alls i den texten. Bara Mats Olsson kan skriva sämre krönikor.

Fredrik Strage skriver däremot ganska bra, och precis som jag är han mäkta imponerad av NiN-konserten i söndags. Tyvärr är konsertrecensioner ungefär det tråkigaste man kan läsa. Antingen var man där eller också var man inte det.

Bullet with butterfly wings är en klassiker. "Arguably the most popular and well known song by The Smashing Pumpkins" enligt Wikipedia. Själv föredrar jag Geek USA, men visst, jag förstår. Frida Snell har gjort en härlig cover på låten i alla fall.

Det är en speciell känsla när 3000 personer studsar upp och ner samtidigt. En känsla som jag inte ogillar alls. Allt som allt var det en jävla bra idé att åka och kolla på NiN. Jag fick för övrigt två trumstockar i huvudet. Sen började folk slåss om dem.

Jag kollar ganska mycket på Jericho nu. Det är en serie som utspelar sig i ett USA där ett helt gäng atombomber har sprängts och de flesta större städerna är utplånade. Habil serie, men… Nu går jag runt och tänker att USA på riktigt har bombats tillbaka till medeltiden. Måste hejda mig själv gång på gång. "Kom igen nu, det där var bara på TV." Så kom inte och säg att man inte påverkas.

Second Life. Det är ett fenomen. Nyheter i Second Life är nyheter i den riktiga världen. Och det enda det handlar om är egentligen ett Monopolspel med riktiga pengar. Och i 3-D.

Det snackas om ett internationellt fack nu. Jag ogillar ju fack i allmänhet och jag tror inte att ett USA/UK-fack kommer att göra världen bättre. Det som är intressant här är dock något annat, nämligen att det har tagit sådan tid för idén att realiseras. Sade inte Marx "Proletärer i alla länder, förena er."? Jo, det gjorde han. Men proletärerna har inte förenat sig. Istället har arbetarrörelsen varit en protektionistisk och isolerande drivkraft utan dess like. Vaxholm är bara ett av många exempel där Marx’s slagord hade bytts ut mot ett lika kraftigt "Proletärer i andra länder, ni behåller er plats i kön". Att detta ändras är förstås bara nyttigt. I en värld där arbetskraften är rörlig och företagen är multinationella är det en självklarhet att också facken måste se längre än till det egna landets gränser.

Nine Inch Nails – Hurt. Det var mycket kärlek. Magisk kärlek. (Nej, jag har inte knarkat. Det var bara bra.)

Det pratas mycket namn nu. Alfred är nyligen döpt, en Alice kommer att landa i Z:s farstu inom några veckor, Spencer och Ivar har varit med ett tag redan och K funderar på ett namn till sin Saab. Jag vet inte om det bara är i min bekanskapskrets, men jag tycker att det har blvit vanligare att prylar får mänskliga namn.

Det är nog helt enkelt så att våra prylar blir våra vänner. I takt med att de blir allt mer personliga kommer de också närmare det unika, det mänskliga. Alfred väcker mig varje morgon, påminner mig om saker jag ska komma ihåg, hjälper mig att hålla kontakt med mina "riktiga" vänner och spelar bra musik när jag är på dåligt humör.

Jag hörde snubben som har döpt sig till James Bond på radio idag. Han var helt störd. Tydligen såg han Ian Fleming som sin plastpappa. Det visade sig också att en kille i laget hade bott granne med honom (och hans hus Golden Eye). Världen är liten och folk är idioter.

Ett par har döpt sin dotter till Metallica också. Stackars unge. Jag pallade inte att vara kvar i Örsa. Hade ont i halsen och huvudet hela tiden. Jävla kattskrällen. Men men. Det är trevligt i Uppsala också. Påsk ja. Dagensskiva.com listar bra gula skivor idag. Jag har ju som jag tidigare har konstaterat inga påskkänslor, så jag fyller på med några bra skivor med andra färger på omslaget:

Grön: Stevie Wonder – Secret life of plants
Röd: Pontus & Amerikanarna – Följer ett spår
Blå: Jeff Lynne – Armchair theatre
Orange: A Perfect Circle – Emotive
Svart: Tiger Lou – The Loyal
Vit: Gåte – Iselilja