Snart vet vi allt. Någon gång kommer alla vetenskapsmän vara utan arbete. För vad är kvar när vi har animerade tatureringar? Ja, vi ska ju lösa alla i-landsproblem också.

Ok, det lär ta ett tag.

Internet är fantastiskt. Jag kan inte tänka mig att gå tillbaka till världen innan Internet. Mina gamla vänner, de som kommer ihåg hur det var att leva på stenåldern (a.k.a. tidigt 90-tal), hävdar att det fungerade ganska bra det också. Jag tvivlar. Jag insåg idag att jag till och med behöver Internet mer än jag behöver glass. Om jag stod i valet mellan en värld utan glass och en värld utan Internet skulle jag välja bort glassen.

Try again. Fail again. Fail better.

Är det egentligen genom misstag man lär sig? Jag tror fan inte det. Det är ett ganska onyanserat synsätt egentligen, att hävda att man lär sig av sina misstag. Om man har gjort fel finns det ju inget som säger att man inte kan göra fel på något annat sätt.

Jag missade en dag för några år sedan bussen på fyra olika sätt. Först glömde jag plånboken, sedan kom jag efter bussen hade gått, nästa buss trodde jag att jag hade missat så jag gick ifrån hållplatsen innan den kom och den sista åkte förbi mig när jag satt i busskuren. Tilläggas bör att jag även har missat bussen genom att vinka förbi vad jag trodde var fel buss, genom att jag stått på fel sida av vägen och för att jag inte syntes i mörkret (har hänt både när jag har haft reflex och när jag har varit utan). Men det var vid andra tillfällen.

Det jag försöker säga är att det finns en jävla massa sätt att misslyckas på. Att man har gjort fel betyder inte att man vet hur man gör rätt. Att man vet att roten ur 169 inte är 2 betyder inte att man vet vad roten ur 169 är. Man lär sig av att göra rätt.

Gör om, gör rätt.