Jag försöker hänga med i den svenska nyhetsströmmen, trots att jag är en bit bort. Därför läste jag på en ledig stund dagens DN Debatt, där två medlemmar från klubben för tom retorik, aka Socialdemokraterna, hävdar att sossarna borde motsätta sig det nya EU-fördraget, på grund av att EG-domstolens utlåtande i Vaxholmsfallet gick dem emot. Personligen tycker jag att dessa två saker har väldigt lite med varandra att göra, men det kanske bara är jag.

Mer intressant är hur de argumenterar för detta. Först fastslår de att de är, och alltid har varit, för ett svenskt EU-medlemskap “eftersom vi drogs till visionen om ett folkens Europa, om att riva gränserna”. Det som de egentligen sätter sig emot är EG-domstolen, och dess makt att underkänna nationella lagar. Låt säga att domstolen fråntogs denna makt. Detta skulle innebära att de grundläggande principer som EU bygger på –fri rörlighet och fri handel – skulle kunna sättas ur spel av vilket medlemsland som helst. Det skulle innebära att europagemenskapen förlorade sin mening.

Att sätta sig emot EU-fördraget i detta läge är inte att vara en “konstruktiv medlem”. Att förhindra den fria rörligheten inom EU är inte att “riva murarna”.