Efter åtta kilometer var mina ben slut. Då hade jag visserligen klarat de två tyngsta backarna på banan, men det var fortfarande 15 km kvar att springa och en hel del av dessa gick uppför. Det blev en smärtsam morgon på Great Ocean Road och resten av loppet gick verkligen inte fort. Men jag tog mig till slut i mål, och med tanke på hur lite jag har tränat inför loppet är väl 23 kilometer på 1.50.08 inget att skämmas över. Vädret var inte optimalt. De första tio kilometrarna regnade det och var rätt kallt men mot slutet sprack det upp och blev riktigt fint. Banan var helt fantastisk och de som hävdar att Stockholm Marathon är världens vackraste har helt klart inte hört talas om detta lopp. Hade jag varit i form hade det varit en riktigt trevlig upplevelse. Men det är ändå fantastiskt att ha gjort, och om jag skulle råka befinna mig här igen vid den här tiden på året någon gång kommer jag att springa igen. Det var en trevlig helg i övrigt också. Jag och två supportrar hyrde en bil och besökte några stopp som vi inte hann med senast vi var här. Nu är jag i alla fall seg som aldrig förr. Helt ärligt faktiskt. Det var inte så här illa ens efter Göteborgsvarvet. Men det var bara 21km också.

En anna sak som inte fungerar riktigt som den ska är min telefon. Den har helt sonika fått för sig att sluta göra ljud ifrån sig. Ringsignaler, alarm, sms-pip etc är borta. Att prata i den går dock fortfarande bra. Hur som helst. Nu ska jag köpa en iPhone. Ska bara hitta lite pengar först.

Det blev lite bilder från helgen också. Kolla in här.