För drygt fyra år sedan, när jag precis hade börjat min utbildning i Uppsala, gjorde jag ett pm om Seabased, ett företag som knoppats av från Ångtrömlaboratoriet av två forskare, Mats Leijon och Hans Bernhoff. Företaget var då i slutet av utveckllingsfasen av den vågkraftsgenerator som nu har legat och guppat utanför Lysekil i ett par år. Fortum har nu beslutat om att satsa på en storskalig anläggning om 500 bojar. Det är mycket glädjande att Fortum vågar ta steget. Vågkraften har potential. Bara i Östersjön som är ett relativt lugnt innanhav beräknar man kunna utvinna 24 TWh per år. Atlantkusten är förstås ännu mer gynnsam får vågkraftsproduktion. Som jämförelse kan man inflika att vindkraften står för knappa 2 TWh/år i Sverige. Den totala produktionen låg på ungefär 140 TWh förra året. Kärnkraften och vattenkraften står för ungefär hälften av denna produktion var.

Det finns nog hopp för framtiden trots allt, med eller utan kärnkraft. Men en sak är säker. Det kommer att ta tid att förändra vår elproduktion. Därför är det bra att titta tillbaka, till den tiden när det var roligt med politik. Exempel 1. Exempel 2.