Idag kom jag på att jag skulle vilja ha ett program som synkroniserade mina spellistor i iTunes och Spotify. Vad jag vet finns inte det. Jag får helt enkelt vänta på att någon skapar ett program som gör just det. Men eftersom detta är ett ganska ovanligt önskemål är risken stor att jag får vänta förgäves. Förra veckan önskade jag mig ett program som kan ta information från ett RSS-flöde och från detta skapa events i min kalender. Och jag tror inte jag är ensam om det här problemet. De flesta har väl önskat att det fanns ett program som gjorde någon obskyr liten funktion som det inte finns något program som gör.

Jag tror att det inte är så långt kvar innan det här problemet är löst.

Nästa revolution på internet är det som går under samlingsnamnet Semantic web (här förklarat av Tim Berners Lee, som i princip uppfann internet). Konceptet går ut på att man kopplar samman data från olika källor. Tidiga exempel på detta är Wolfram Alpha och Google Squared.

Nästa steg är att inte bara utgå från en semantisk förståelse av data utan också av funktioner. Om datorn kan koppla innebörden i skriven text till en viss funktion i ett program och dessutom generera kod för att koppla samman funktioner blir möjligheterna oändliga.

Vad som krävs är rimligen en enhetlighet i programmens beskrivningar av sina funktioner samt vedertagna riktlinjer vad gäller användarupplevelse och gränssnittsdesign, vilket redan finns för varje operativsystem. Det stora hoppet från idag är dock att datorer måste kunna programmera egna program vilket alltså kräver en koppling mellan semantisk förståelse, kod och programmens funktioner. Det är ett steg framåt, men det är inte så långt borta som man skulle kunna tro. Det pågår redan forskning om semantisk programmering (SAO).

Fan vad coolt.